Sovmorgon?

Idag försov jag mig!!! Inte så lite heller... skulle vaknat 05.45 men slog upp mina ögon 09.00 istället... då skulle jag vart på jobbet var det tänkt. OOPPSS! Men efter lite panik och en dyr taxiresa kunde butiken andas ut. Och som en kollega sa: "Du är ju inte direkt känd för att vara den som försover sig." Och det är ju helt sant. För jag är väldigt plikttrogen när det gäller tider.

Men jag tror att jag vet anledningen till min sovmorgon. Det var ju begravning igår.
Syrran och jag började dagen med tågresa från Karlstad, snön vräkte ner och tåget blev lite försenat. I Arvika hämtade morbror upp oss och vi åkte hem till dom en stund. Där hade mamma, pappa och brorsan precis kommit från dalarna. I samlad trupp åkte vi sedan till kyrkan som låg jättefint vid en sjö.

Det var mycket människor i kyrkan. Vänner till morbror och moster spelade jättebra/fin musik som kusinerna själva bestämt. Och vi grät och grät och grät. Så himla sorgligt. Men vackert.
Mitt i andakten så sprack plötsligt den grå himlen upp och släppte igenom sol som lyste in genom kyrkfönstren och när vi var klara i kyrkan så hade dom tunga molnen lättat ute och luften var kylig men klar. Det var fint tyckte jag. Som en liten hälsning någonstans ifrån.

Efter begravningen var det fika och sedan åkte vi hem till morbor igen och umgicks i några timmar. På kvällen tog syrran och jag tåget till karlstad igen och jag fortsatte resan tillbaka till stockholm.

Så efter den känslostormen igår och brist på sömn så var det kanske inte så konstigt att min kropp bestämde sig för att sova imorse.

Känns konstigt att moster inte finns längre, men det känns bra att det blev ett sånt fint avsked i kyrkan.

Nu ska jag dricka te och sen blir det sängen.